Vilket skanke dej mest dopamin? Att fa en matchning exakt efter n inneha svept…
- Ick inneha anvant appen no lange alternativ mycket for att bliva avhangig.
- Ej fatt till fyllest massor matchningar kontra svep. Forut besvarligt.
- Fatt fullstandigt forut flertal matchningar gentemot svep. For lat.
Storst chansnin att bliv pundare bor finnas till om du ligger nagonstans ino mitten av attraktionsskalan nar det kommer mot din imag (saklart, det ar ytligt sagt, Tinder befinner sig aven ett ytligt lek).
moderat alternativ att beskada ett bud forsavit att n har nagon fars matchning?
Bagg ett par skanke de tillfredstallelse skad dosen dopamin kommer vara hogre nar ni far nagon omgaende gratifikation kopplat mo en handlin.
Underskattning ej betydelsen it notifikationen om matchning, den kommer att lite dej att oppna appen samt med bamse rimlighet ateruppta svepandet.
Att fort klubba om e befinner sig snygg samt ett lampad delagare sker inom saken da primitiva delen it hjarnan, sasom en res av urminnes tider. Vi anvander omedvetet och automatiskt formagan nar vi befinner sig omodern bland folk. Din hjarna skannar it omgivningen for att trygga att det ick finns markli risk eller darfor at eftersoka rimli partners.
Lucy Brown sasom befinner sig expert ino neurologi vid Einstein skol of Medicine ino New York, har agnat dom senaste 15 aren at att kartlagga underbe som sker i vara hjarnor nar vi attraheras eller blir alskande.
Hon berattar att vara hjarnor ej ar utvecklade darfor at besluta rimli partners utifran bilder alternativ korta meddelanden. Vi ar skapade darfor at producera var betyg postum att aga sett personen ino affar.
«It’s very dangerous — you can’t tell much from a photograph. The mansklig brain stelnat vatten samling up to take in details about the way someone moves or the way they smile.»
Skada vi kan kvickt avgora forsavit vi befinner si attraherade av nago image eller inte. Nar du sveper hoger villig en sa kan n spann det tillfallet existera attraherad it personen villig bilden andock nar du antaglige mota bedomer du personen pa en fullstandig ovrigt satt.
Las mer narvarand forsavitt underbe saso hande inom hjarnan nar vi fartfyllt amna besluta forsavitt vi ar huga utifran nago illustration.
Syfte 3 Livet befinner sig mer komplicerat an ja/nej
Villi Tinder befinner sig ett individ antingen vanster alternativ modera, dom ar antingen na alternativ jo. Livet sam frams relationer ar mer krangligt an sa.
Villig ett Tinder-dejt age er allaredan kategoriserat varandra sasom ”jag ar hugad av dig”, ehur e svep at hoger icke borde tolkas odl starkt.
Skad en blaffig fraktion dragnin ar att vara ovetandes forsavit det har mot nagon borbivalensen skapar attraktion. Det befinner si mer kittlande att vet e hurdan https://kissbrides.com/sv/heta-kirgizistan-kvinnor/ saken dar andra personen kategoriserar dej sam det gor dig vetgirig mot att undersok en mojli samband.
Motiv 4 Valfrihetens paradox
Det finns undersokningar saso visar kungen att indiska tvangsgiften leder at lyckligare giftermal. Det har spekulerats ino atskilliga anledningar men ett itu do tros finnas till att valfrihet leder mot hogre forvantningar sam storre villkor.
Mi ar emot samtliga former bruten tvangsgifte och valjer valfrihet samtliga dagar inom veckan, skad mig skulle onskan fatta det ha at Tinder samt valfrihetens paradox.
Med valfrihetens paradox menas att utokad valfrihet icke bidragit mot att hoja var sjalvbestammande inte med framfo paralyserat oss, istallet darfor at accelerera var njutning har saken da okat vart missnoje, enligt psykologen Barry Schwartz. Flyga hans Ted-talk forsavit ”The paradox of choice” narvarande
Att det befinner sig odl massa sasom anvander Tinder tillats dej att ana att antalet fiskar inom havet ar nastintill oandligt samt den ideala matchningen enkom befinner sig ett par svepningar bort. Realiteten befinner si att den stora valfriheten paralyserar oss och minskar sannolikheten for att vi skall bliva nojda med en selektion.
